Ekonomi.Idag presenterar EU-kommissionen sitt förslag om hur EU-länderna kan gå samman i en bankunion. Redan i förväg möter tankarna motstånd.
Den tänkta bankunionen lanseras under stort buller och bång. Det sker i samband med att EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso idag håller sitt årliga linjetal inför EU-parlamentet.
Grundtanken är att öka den finansiella stabiliteten i Europa genom att låta Europeiska centralbanken (ECB) övervaka 6 000 banker i sjutton euroländer. ECB ska kunna bevilja och återkalla banktillstånd – och tvinga svaga banker att stärka sin kapitalbas.
ECB:s roll som finansinspektion blir ännu starkare om även länder utanför eurozonen ansluter sig till bankunionen.
Barroso möter dock motstånd. Tysklands förbundskansler Angela Merkel vill bara att systemviktiga storbanker förs in i bankunionen och vill lämna de tyska landesbankerna utanför, banker som kontrolleras av företag och förvaltning i de tyska delstaterna.
Eurolandet Estland undrar över om landets banknäring, som ägs av svenska storbanker, ska övervakas av ECB eller Finansinspektionen i Sverige.
Barroso möter dessutom stark skepsis från Storbritannien. Premiärminister David Cameron fruktar att bankunionen kan försvaga storbankerna i London.
Den brittiske EU-ambassadören luftade denna skepsis i Bryssel i måndags när företrädare från Sverige, Danmark, Polen, Tjeckien och ytterligare fem icke-euroländer samlades för att dryfta sin oro.
Oron bygger på att det kan bli osäkrare för en småsparare att placera sparpengar i en liten svensk eller polsk bank om det går att öppna ett sparkonto i en tysk storbank med full uppbackning från det mäktiga ECB.
Varje EU-land kan stoppa planerna genom att lägga in ett veto. Men enligt medieuppgifter i Bryssel är det osannolikt att någon vill sätta käppar i hjulet för ett beslut som syftar till att stabilisera euron så länge det är frivilligt för icke-euroländer att ansluta sig till bankunionen.
