USA ber Sverige om hjälp i kampen mot terrorgruppen IS. Frågan kommer från USA:s försvarsminister Ashton Carter.
Förfrågan om Sverige kan bidra med militär hjälp kom i ett brev från försvarsminister Carter till hans svenske motsvarighet Peter Hultqvist (S) för en tid sedan.
Exakt när vill försvarsdepartementet inte säga av hänsyn till att brevet är sekretessbelagt. Enligt uppgifter till DN kom förfrågan in via Sveriges ambassad i Washington den 4 december. Själv sa Ashton Carter i ett framträdande på Harvard Kennedy School att han skickat ut ett brev till sin motparter i ett antal länder den 30 november. Ett brev där USA sökte stöd och gav förslag på vilka sätt som länderna kunde hjälpa till.
– Vi fick ett brev från den amerikanske försvarsministern för en tid sedan och det bereds just nu av försvars- och utrikesdepartementet där det bland annat görs riskbedömningar och kostnadsberäkningar, säger Peter Hultqvists pressekreterare Marinette Nyh Radebo till DN.
Hur snart kan ett beslut fattas?
– Det måste få ta sin tid så att det blir rätt, säger Marinette Nyh Radebo.
Också Norge har fått en liknande förfråga, skriver tidningen Dagbladet som citerar norska nyhetsbyrån NTB:
– Vi har fått en förfrågan om att bidra med jaktflyg, specialstyrkor, logistik, minröjning eller medicinsk expertis i kampen mot IS, säger Norges försvarsminister Ine Eriksen Søreide (H) till NTB.
Brevet om hjälp mot terrorgruppen IS har skickats till en rad andra länder förutom Sverige och Norge.
På Försvarsmakten hänvisar man alla frågor till försvarsdepartementet.
– Frågan ligger på departementsnivå, säger Mikael Abrahamsson på Försvarsmaktens informationsstab.
Ordförande i riksdagens försvarsutskott, Liberalernas Allan Widman, säger till DN att regeringen nu måste informera oppositionen så snart som möjligt om den amerikanska begäran.
- Just nu är tillståndet i Sverige sådant att regeringen så tidigt det över huvud taget är möjligt måste förankra en sådan förfrågan. Min bedömning är att regeringen måste skapa en samverkan i den här frågan.
Brevet kom förefaller ha kommit den 4 december. Kunde regeringen ha varit snabbare?
– Nu verkar det som att informationen kommit ut på annat sätt och inte på regerings initiativ. Jag tycker att man kunde ha informerat oss tidigare, säger Allan Widman.
Marinette Nyh Radebo säger till DN att oppositionen kommer att informeras under den här veckan.
USA:s intresse för att få med Sverige i kampen mot terrororganisationen IS visades bland annat vid ett forum om fördjupat försvarsarbete som hölls i Washington DC den 24 november. I mötet deltog representanter från Sverige, Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och USA.
I ett mejl till DN:s korrespondent Sanna Björling Thorén skriver David McKeby, talesperson för USA:s utrikesdepartements avdelning för politisk-militära frågor:
”Förutom diskussioner om luft-, sjö- och landgränssäkerheten i närområdet, diskuterade vi också vårt samarbete när det gäller gemensamma insatser för att motverka IS och främja säkerheten i Afghanistan.”
Senare på tisdagskvällen skriver en talesperson för USA:s försvarsdepartement i ett mejl till DN:
”Vi värdesätter Sveriges befintliga bidrag som medlem i koalitionen mot IS genom landets säkerhetsutbildare i Irak. När det gäller Sveriges eventuella bidrag i anti-IS-kampanjen så är den, liksom när det gäller alla koalitionsmedlemmar, ett suveränt beslut för regeringen och svenska folket.”
Clas Svahn