Sveriges finansminister Anders Borg i samtal med Danmarks dito, Margarethe Vestagen, under mötet i Bryssel.
Efter 14 timmars luciavaka kunde EU:s finansministrar till sist enas om grunderna för den nya bankunionen.
Sverige går inte med utan formar i stället en allt tydligare skeptisk pakt med Storbritannien och Tjeckien.
Om Sverige, Tjeckien och Storbritannien ska ses som EU:s pepparkaksgubbar, stjärngossar eller tomtenissar må vara osagt. Vid sidan om står de tre länderna i alla fall när det gäller deltagande i en bankunion.
- Jag anser att vi har nått en bra kompromiss som jag är redo att försvara, och att stå för. Men vi är helt klart mer splittrade nu och det är en problematisk utveckling, sade finansminister Anders Borg när han klev ut i lucianatten efter mötet.
- Om vi tror på ett EU med en väl fungerande inre marknad så måste vi vara väldigt försiktiga när det gäller att öka skillnaderna i Europa.
Nattens kompromiss betyder bland annat att den nya bankövervakningen kommer att omfatta omkring 200 av eurozonens största banker. Gränsen dras vid tillgångar på mer än 30 miljarder euro. Den 1 mars 2014 är det tänkt att tillsynen ska vara fullt funktionsduglig.
Robert Bergqvist, chefekonom på svenska storbanken SEB, är positiv till uppgörelsen.
- Bara det att de kommer överens är ett steg i positiv riktning. Det har funnits en misstro mot att enskilda länders banktillsyn inte har hållit en tillräckligt hög nivå. Det här är ett sätt att kvalitetssäkra banktillsynen i Europa; att den läggs under ett och samma paraply, säger Bergqvist till TT.
Också statsminister Fredrik Reinfeldt välkomnar uppgörelsen, även om han tror att det dröjer ett bra tag innan Sverige kan vara intresserat av att gå med.
- Finansministrarnas genombrott i natt är väldigt betydelsefullt, säger han när han anländer till Bryssel för ett förmöte med de europeiska partivännerna i konservativa EPP.
Nattens uppgörelse om det första steget i bankunionen gör att en potentiell stridsfråga har lyfts bort från dagens toppmöte. Men det är inte sista gången bankunionen kommer att diskuteras av EU-ledarna.
- De verkligt viktiga frågorna om hur man avvecklar nödlidande banker och sätter upp insättningsgarantier får vi inte förslag på förrän nästa år, säger Reinfeldt.
EU-kommissionär Cecilia Malmström tycker det är bra att Sverige har varit aktivt engagerad när regelverket för bankunionen utformats. Men hon är besviken på att Sverige så tydligt säger att man inte kan vara med.
”Än har vi väl inte glömt att Swedbank knockades rejält under de baltiska krisåren 2008-2009? Som Europavän konstaterar jag att det är trist att Sverige tillsammans med Storbritannien och Tjeckien väljer att stå utanför samarbetet”, skriver Malmström på sin blogg.
Bankunionen har tre ben: gemensam övervakning av bankerna, gemensamma regler för att städa upp efter kriser och en gemensam insättarförsäkring.
- Nu har man bestämt sig för den första punkten, övervakningen. De andra sakerna har man inte lyckats klara av. För bara två månader sedan var EU-kommissionens officiella linje att alla tre bitarna skulle vara på plats 1 januari 2013. Nu säger man att första biten ska vara på plats 1 mars 2014, så snacka om att man har blivit mer ödmjuk, säger Mats Persson, professor i nationalekonomi i Stockholm.
- Om den här gemensamma bankinspektionen blir effektiv och okorrumperad så är det bra för Sverige att vara med, säger Persson.
Beslutet innebär att Reinfeldt och hans kollegor kan räkna med ett ganska lugnt toppmöte i dag och i morgon. Kvar för EU-ledarna att diskutera på toppmötet är de idéer som bland andra EU-ordföranden Herman Van Rompuy lanserat. De stakar ut framtiden för eurosamarbetet på ett sätt som fått Sverige att slå bakut. Det är genomgripande förslag som skulle kräva att EU:s fördrag skrivs om.
I det senaste utkastet till slutsatser från toppmötet har de mest kontroversiella förslagen tonats ned eller tagits bort. Texten säger att de inte ska diskuteras förrän efter EU-valet 2014.
- Det är glädjande att man lyssnat på Sverige och andra som tyckt att det här var feltajmat och dessutom inte en lösning på de konkurrenskraftsproblem som ligger framför Europa, säger Reinfeldt.
- Det finns ingen efterfrågan på en maktförskjutning bort från nationella parlament till EU:s institutioner. Det trycket finns bara i Bryssel.
Precis innan Reinfeldt steg ur bilen anlände Silvio Berlusconi till mötet, också han medlem i EPP. Berlusconi har skapat oro genom att dra bort sitt stöd från premiärminister Mario Monti och meddela att han ger sig in i kampen om att leda Italien.
Reinfeldt lovordar Montis reformarbete, men är försiktig med kommentarerna om Berlusconi.
- Det vet alla som följer internationella medier att det finns en hel del oro kring detta, säger Reinfeldt.
Samtidigt är han inte förvånad över vad som hänt. Att Mario Monti hade en svag ställning och levde med stöd från andra partier var väl känt.
- Vi förstod att vid något tillfälle skulle det skifta över och bli italiensk valrörelse. Det italienska folket får bestämma vem det vill se som ledare, men det är väldigt viktigt att Italien förblir ett reforminriktat land, annars kommer det se sina problem växa, säger Reinfeldt och konstaterar att den italienska ekonomin nu krymper med 2,5 procent.
