Eva Rausings mejl om Palmemordet
Mejl från den tidigare i sommar avlidna Eva Rausing har nu väckt den svenska Palmegruppens intresse. I mejlen pekar miljardären ut en känd svensk affärsman som mördaren och skriver att hon fruktar för sitt eget liv.
Mejl från den tidigare i sommar avlidna Eva Rausing har nu väckt den svenska Palmegruppens intresse. I mejlen pekar miljardären ut en känd svensk affärsman som mördaren och skriver att hon fruktar för sitt eget liv.
48-åriga Eva Rausing hittades död i sitt hem i London den 9 juli i år sedan polisen stoppat hennes make Hans Kristian Rausing, arvtagare till miljarderna från företaget Tetra Pak och son till Hans Rausing. Hans Kristian Rausing hade kört narkotikapåverkad och dömdes senare till villkorlig dom och fängelse.
I samband med gripandet hittade polisen Eva Rausings kropp i ett med isoleringstejp förseglat rum i parets lyxiga bostad i Chelsea. Obduktionen visade senare att hon legat död i 57 dagar och maken erkände att det var han som lagt henne där.
Hans Kristian Rausing dömdes senare till 10 månaders fängelse
villkorligt för att ha förhindrat begravningen av sin hustru sedan han bedömts ha varit oförmögen att fatta rationella beslut på grund av sitt eget drogmissbruk.
Orsaken till Eva Rausings död är ännu oklar även om droger sannolikt bidrog till att hon avled. En obduktion visade att hon hade halter av kokain och amfetamin i sin kropp när hon dog. Eva Rausing hade tidigare i år vårdats för sitt missbruk och hade också en pacemaker inopererad.
I en serie mejl skrivna ett år före sin död, sommaren 2011, berättar Eva Rausing om hur hon oroas för sitt eget liv och hur hon misstänker att en person hon känner väl kan ha varit inblandad i mordet på Olof Palme.
Uppgifterna kommer samtidigt som Palmegruppen har beslutat att höra Hans Kristian Rausing sedan brittiska Scotland Yard hittat uppgifter i Eva Rausings dator som har med mordet på Olof Palme att göra.
DN.se har läst mejl från Eva Rausing om det som nu gjort Palmegruppen intresserad och som i dag har överlämnats till vice riksåklagare Kerstin Skarp.
Det var den 5 juni 2011 som den svenske författaren och experten på Palmemordet Gunnar Wall oväntat fick ett mejl från miljardärshustrun Eva Rausing. Ett mejl som innehöll uppgifter om mordet på Sveriges statsminister Olof Palme 1986. Mejlet, som är skrivet på engelska, hade rubriken ”Jag vet vem som mördade Palme”:
”Mitt namn är Eva Rausing och jag är gift med Hans K. Rausing och jag har nyligen fått veta från min man, som jag varit gift med i 20 år, att XX låg bakom mordet på Olof Palme. Min man hade upptäckt detta av en slump för många år sedan och det påverkade honom riktigt, riktigt illa. Jag tror att jag vet var mordvapnet finns.”
Orsaken till att Olof Palme skulle ha mördats var strikt ekonomisk enligt Eva Rausing: Affärsmannen ”trodde att Palme var ett hot mot hans företag och ville inte förlora det.”
Eva Rausing förklarar i mejlet varför den person hon nämner skulle ha utfört mordet och hon avslutar det med att beskriva sin rädsla för den person hon pekar ut.
”Jag är rädd för XX. Han är inte en god människa men jag skulle aldrig berätta något sådant om det inte vore sant.”
Några bevis för sina misstankar kunde Eva Rausing aldrig lämna men hennes oro och övertygelse syns tydligt i de tolv mejl som hon skickade innan korrespondensen plötsligt upphörde den 28 juni förra året. Här framträder också bilden av en bekymrad mor som ångrar att hon fött familjens barn till en värld som hon beskriver som ”hemsk” och där hon bara kan se ”lidande, smärta och elände”.
Mejlet var det första i en lång serie som Eva Rausing och Gunnar Wall utväxlade under lite drygt tre veckor sommaren 2011.
– Jag blev givetvis förvånad och först misstänksam över uppgifterna, hur kunde jag veta att det verkligen var Eva Rausing som hade mejlat mig? säger Gunnar Wall till DN.se.
– Därför skrev jag och frågade om hon kunde skicka något som bevisade att hon verkligen var Eva Rausing. Som svar fick jag en bild av henne med en dagstidning framför sig. Detta tillsammans med innehållet i mejlen gör att jag inte tvivlar på att det verkligen var hon som skrev till mig.
Gunnar Wall har skrivit flera böcker om mordet på Olof Palme. Nu senaste ”Mordgåtan Olof Palme”. Där pekar han bland annat på omständigheter som talar emot att det skulle ha varit Christer Pettersson som mördade Sveriges statsminister. Walls öppenhet för andra mördare var ett av skälen till att Eva Rausing skrev till honom.
Mejlkorrespondensen mellan Wall och Rausing är bitvis skakande läsning. Eva Rausing beskriver flera gånger hur rädd hon är för den person hon misstänker för mordet och att hon tycker mycket illa om honom. Hon antyder också att hon själv på något sätt drabbats av affärsmannens vrede men skriver inte vad som skulle ha hänt.
När det gäller mordet på Olof Palme så återkommer hon till att hon också tror sig veta var mordvapnet finns och skriver att flera personer var inblandade. Hon motsäger uppgiften om att mordvapnet var en kaliber .357 Magnum utan menar istället att det var en .22-kalbrig revolver. Hon skriver också att hon funderar på att resa till Sverige för att tala med Palmeutredarna:
”Kanske är detta bästa sättet att gå vidare och sedan, när tiden är mogen, kan hela historien publiceras.”
Av allt att döma blev den resan aldrig av men det finns indikationer på att Eva Rausing varit i kontakt med Palmegruppen redan 2010.
Den 24 juni skickar Eva Rausing ännu ett mejl där hon ger sin bild av Palmemordet. Till skillnad från alla tillgängliga fakta, inte minst obduktionsresultatet, ansåg Eva Rausing att Palme måste ha skjutits i nacken, inte mellan skulderbladen vilket var fallet. Detta påpekar också Gunnar Wall men Eva Rausing framhärdar: ”Jag är säker på att en mördare skulle ha skjutit i nackbasen.”
– Det var tydligt för mig att Eva Rausing spekulerade på svaga
grunder om vilket vapen som användes och hur mordet gått till. Men jag har träffat på många kloka människor som gissat lite yvigt på just det sättet, de flesta har ju inte detaljkunskaper om mordet. Och de kan ändå ha viktiga saker att säga om sådant det faktiskt råkar veta, säger Gunnar Wall.
Eva Rausing skriver senare att hon inser att hon trots alla
misstankar inte har några konkreta bevis. Hon vill inte heller nämna var mordvapnet skulle ligga trots att hon åter skriver att hon vet var det lämnats. Hon tillstår också att hon kan ha fel när det gäller sina misstankar mot affärsmannen, trots att hon i ett mejl bara dagar tidigare sagt sig vara helt säker:
”Jag är fortfarande 100 procent säker på att jag har rätt i att det var XX som gjorde det.”
I ett annat mejl skriver Eva Rausing om sina drogproblem och att hon inser att detta inte hjälper hennes sak. Hon ångrar också att hon i ett mejl nämnt att hon haft ”syner” och kunnat se världen från ovan. Detta efter att ha fått hjärtstillestånd på operationsbordet, antagligen i samband med att pacemakern opererades in.
Av mejlen står det klart att åtminstone några av uppgifterna kring Palmemordet kommer från olika ”visioner”, visioner som hon säger har slagit in i andra fall: ”Palme är inte den första visionen men de övriga har visat sig stämma till 100 procent”, skriver hon i ett mejl den 20 juni.
Misstankarna mot affärsmannen bygger dock på faktiska uppgifter som hon fått från sin egen man: ”Jag vet att min man berättat sanningen om XX”, skriver hon med hänvisning till mordet. Hon skriver även att affärsmannen har haft licens på ett handeldvapen och under en period hade beskydd av svensk polis.
I ett mejl från den 9 juni 2011 skriver Eva Rausing också att hon lider med familjen Palme och att hon önskade att de kunde få veta sanningen: ”Jag föreställer mig att det vore skönt för dem att få ett avslut på detta.”
Uppgifterna om mordet oroar Eva Rausing och hon återkommer flera gånger till detta. I mejlet från den 24 juni 2011 går hon så långt att hon berättar för Gunnar Wall att hon fruktar för sitt eget liv: ”Don´t forget to investigate if I should suddenly die! Just joking i hope” – ”Glöm inte att undersöka om jag plötsligt skulle dö!”, skriver hon men tillägger: ”Jag skojar bara hoppas jag.”
Samtidigt är hon inte rädd för att dö: ”…jag är bitter och arg och räknar dagarna tills jag kan ge mig av och bli arg på Gud eller något för att [han] inte tagit mig härifrån…”
Gunnar Wall konstaterar att han när mejlet skrevs inte tog Eva
Rausings oro på allvar:
– När jag fick Eva Rausings mejl trodde jag inte riktigt på att hon kunde sväva i livsfara på grund av kunskaper om Palmemordet. Hennes uppgifter om den svenske affärsmannen var dock inte uppenbart orimliga, Palme hade en del hätska motståndare i det privata näringslivet. Samtidigt var Eva Rausings utpekande inte mer övertygande än många andra liknande tips jag fått under årens lopp och det hela kom att bli liggande medan jag sysslade med annat.
– När jag ett år senare fick veta att hon hittats död och att brittisk polis misstänkte att hon var mördad frågade jag mig om jag underskattat hennes oro och hennes kunskaper.
Den 9 augusti lades Eva Rausing till sin sista vila på en judisk kyrkogård i South Carolina. Med vid begravningen var bara tre personer, hennes föräldrar och syster.
Clas Svahn
clas.svahn@dn.se
