Sauli Niinistö är orolig. Han ser ett Ryssland som håller på att glida ifrån västvärlden. Västvärlden har också anledning att själv se sig i spegeln, säger han – och hoppas samtidigt på utökat försvarssamarbete med Sverige. SvD har träffat Niinistö på Talludden i Helsingfors.
Den finländska presidentens residens Talludden ligger på 15 minuters bilavstånd från centrala Helsingfors, uppe på en klippa vid havet. Mottagningssalen är ljus och vacker, med utsikt över Finska viken. Det är inte länge jag hinner beundra den – president Sauli Niinistö är känd för sin effektiva stil. Han gör entré fem minuter i förtid och vi går omedelbart till saken.
Niinistö talar i egenskap av president för ett land som aldrig kommer att kunna strunta i vad som händer i Ryssland.
– I början av Vladimir Putins första presidentperiod strävade Ryssland efter att anamma europeiska värderingar. Eller åtminstone uppfattade ryssarna europeiska värderingar som någonting gott. Nu verkar det som om en annan period har tagit vid: Ryssland fjärmar sig från väst. Det är mycket oroande. Den ryska kulturen har många fina saker: vänligheten, gästfriheten, omsorgen om familjen. Men att man avvisar det västerländska liberala tänkandet – det väcker frågor.
Vilka frågor?
– Först och främst hur det ska påverka relationerna med andra länder. I Finland och EU har vi hoppats mycket på ett bättre samarbete med Ryssland. Men om den här attitydförändringen påverkar förhållandena mellan stater så är det åtminstone inte ett steg framåt, säger Niinistö och ler snett på sitt typiska sätt.
Samtidigt uttrycker Niinistö en viss självkritik när det gäller EU:s Rysslandspolitik.
– EU kunde fundera på sin egen roll. Kan ryssarna möjligen ha rätt när de säger att Bryssel alltid gör på samma sätt: man bildar sig en färdig uppfattning om något och säger take it or leave it. Ryssarna har självkänsla precis som alla andra.
Ryssland planerar att satsa 500 miljarder euro på sitt försvar fram till år 2020. Samtidigt drar Finland ner på försvarskostnaderna. Är det klokt?
– Finlands försvar står inte i direkt beroendeförhållande till vad som sker i Ryssland. Ryssland håller på att förnya sin föråldrade försvarsmateriel. Men det troliga är att de blir tvungna att begränsa satsningen – pengarna i budgetplanen verkar inte räcka. Finland har tre huvudsakliga internationella samarbetspartner: det nordiska försvarssamarbetet Nordefcon, EU:s försvarsdimension och Natopartnerskapet. På dem bygger vi vårt säkerhetssamarbete.
Hur ser ni på ett finländskt Natomedlemskap med tanke på att Ryssland rustar upp?
– Jag sade redan vilka internationella försvarssamarbeten som intresserar oss. Natomedlemskap är inte aktuellt.
Vad anser ni om Sveriges försvarsförmåga?
– I Sverige är diskussionen livlig. Jag har noterat att många verkar vilja gå in för ett försvarssamarbete med Finland och de övriga nordiska länderna. Det är intressant. Jag ser mycket fram emot att åka till Sälen på Sveriges traditionella säkerhetskonferens den 12 januari dit även statsminister Fredrik Reinfeldt är på väg.
Ni följer noga med den svenska försvarsdiskussionen?
– Ja, det gör jag. Jag vill veta vad man säger och tänker inom den svenska diskussionens kärna.
Den svenska försvarsförmågan har blivit väldigt kritiserad i Sverige.
– Ja, framför allt vad marktrupperna beträffar, i och med att den allmänna värnplikten avskaffades. Sedan har ju Sverige större prestationsförmåga än Finland på flera plan, bland annat inom luftkrafterna och flottan. Sverige är inte försvarslöst.
Oroar den svenska försvarsreformen er?
– Den är helt och hållet svenskarnas sak. Men det lönar sig förstås för oss att följa med vad som sker. Om reformen stärker Sveriges intresse för samarbete med Finland så är det ett steg framåt.
Varför är Sveriges försvarsförmåga viktig för Finland?
– Vi vill inte ha något säkerhetsvakuum där. Det vill vi inte ha i Finland heller.
Enligt Sveriges överbefälhavare kan Sverige bara försvara en del av sitt land. Oroar detta er?
– Han höll ett tal i Finland på en försvarskurs nyligen. Den bilden fick jag inte av hans tal.
Ser ni fortfarande det svenska försvaret som ett stöd för Finlands försvar?
– Jag ser stora samarbetsmöjligheter.
Niinistö vill poängtera att den nordiska gemenskapen i dag är ännu viktigare än tidigare.
– Jag kände det tydligt när de nordiska statscheferna i höstas träffade Barack Obama i Stockholm. Vi är en gemenskap. Jag tror att det här mötet fick oss själva att förstå hur lika vi är. Vi insåg att Obama och omvärlden ser på oss som en helhet. Det sätter jag stort värde på, säger Niinistö på ledig svenska.
Vi skakar hand. Presidenten försvinner bakom en stor vacker dörr i björkträ.
Fotnot: Intervjun publiceras samtidigt i Svenska Dagbladet och Hufvudstadsbladet. I Finland förväntas man nia presidenten.
http://www.svd.se/nyheter/utri...
Finlands president vill inte ha svenskt säkerhetsvakuum
Eestlased Rootsis | 23 Dec 2013 | EWR
Eestlased Rootsis
TRENDING
