Estonia sjönk snabbare och tidigare än vad haverikommissionen tidigare slagit fast. Det menar forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg som på Mona Sahlins uppdrag utreder Estonias förlisning. Man utesluter inte att passagerarfärjan hade hål i botten när den sjönk.
– Vi ligger över lag omkring tio minuter tidigare än vad man har konstaterat, något vi tycker är märkligt. Haverikommissionen menar att själva olyckan började klockan 01:15 medan vi säger att det skedde 01:05, säger Olle Rutgersson, professor i skeppsteknik vid Chalmers tekniska högskola.
Enligt haverikommissionen sjönk passagerarfärjan Estonia 01:50. Forskarna vid Chalmers menar att det riktiga klockslaget var klockan 01:25. Händelseförloppet gick alltså betydligt snabbare än vad som varit tidigare känt.
Detta står klart efter sex månaders studier där man också ställer frågan om det är rimligt att den stora mängden vatten kunde rinna in under så kort tid.
– 7 000 ton vatten strömmade in i Estonia under en halvtimme via fören, där visiret ramlade av. Vad vi kommer att titta på är om det enbart kan ha gått till på det sättet som haverikommissionen konstaterar nämligen att allt vatten rann in via fören. Men vi utesluter inte att den stora mängden vatten kom även från andra håll, till exempel via hål i botten, som kan ha uppstått av att färjan körde på något, eller om någon sprängning ägde rum. Vi utesluter inte heller att visiret ramlade av vid ett senare tillfälle, säger Olle Rutgersson.
Forskarna kommer nu att testa totalt tio olika teorier om orsaken till sjunkförloppet. Forskningen utförs av ett konsortium i samarbete med universitet i Glasgow och Strathclyde i Skottland samt sjöforskningsinstitutet i Wageningen i Nederländerna. Forskarna på Chalmers arbetar på den förra regeringens uppdrag – ansvarig minister var Mona Sahlin – att närmare studera sjukförloppet av Estonia.
Chalmersforskarna jobbar utifrån ett bredare underlag än haverikommissionen och utgår ifrån 180 överlevandes vittnesmål och om deras uppfattning om klockslag, lutning och ljud i samband med olyckan. Uppgifterna sammanförs för att få fram ett bra ”medelvärde”.
– Det ger oss bättre förutsättningar att mer noggrant få veta vad som hände. För oss spelar tiden en stor roll. Jag tror inte att haverikommissionen såg som sin uppgift att i detalj beskriva händelseförloppet, utan att främst konstatera olycksorsaken, menar Rutgersson.
Olle Rutgersson vill inte dra några slutsatser av att händelseförloppet gick snabbare än man har trott. Han säger dock att tidsförloppet är ”den viktigaste grunden” för att få en klarare bild av olyckan. Hela utredningen väntas vara klar om ett år.
Forskare utesluter inte teorin om hål i Estonia SVEDEN (3)
Eestlased Eestis | 06 Nov 2006 | EWR
Viimased kommentaarid
Kommentaarid on kirjutatud EWR lugejate poolt. Nende sisu ei pruugi ühtida EWR toimetuse seisukohtadega.
Kuule ATS! Miks ka mitte.
Väga huvitav artikkel. Palju huvitavaid tähti. Saaks veel ka aru millest artiklis juttu on. Huvitav palju on Canadas Eestlasi, kes Rootsi keelt oskavad? Mina arvasin siiani, et piisab Eesti ja Inglise keelest, et Eesti Elu lugeda. Võta näpust - jälle peab uut keelt õppima hakkama. Loodan, et järgnevas lehes pole Läti või Leedu keelset artiklit.
Tack!
Kas ingl k. versiooni pole?
Kõik ei oska ju rootsi keelt.
Kuidas saab "lõplikku rahvusvahelist uurimiskomisjoni " tööd kahtluse alla seada?
Kas ingl k. versiooni pole?
Kõik ei oska ju rootsi keelt.
Kuidas saab "lõplikku rahvusvahelist uurimiskomisjoni " tööd kahtluse alla seada?
Eestlased Eestis
TRENDING
